♥

Pappa var sjuk så jag åkte upp till Västersjön själv. Gick den långa rundan, fort! Fortare och fortare tills det nästan krampade i benen. Och sen hände det otroliga, jag sprang! För hon som inte sprungit på säkert 2 år så är drygt 1 km ganska mycket och det sjuka är att jag hade orkat längre. Med Jay Smith i lurarna och att jag ärvt min mammas envisa vilja gick det toppen.

Nu ska det lagas mat tills Pernilla kommer hem, lägger upp receptet imorgon eller senare ikväll :)

Hit ska jag!